Back Fusarium culmorum CEB Fusarium culmorum German Fusarium culmorum English Fusarium culmorum French Fusarium culmorum Dutch Fusarium culmorum Polish Фузариум соломинковый Russian Fusarium culmorum WAR
| Fusarium culmorum | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Division | Sporsäcksvampar Ascomycota |
| Klass | Sordariomycetes |
| Ordning | Köttkärnsvampar Hypocreales |
| Familj | Nectriaceae |
| Släkte | Fusarium |
| Art | Fusarium culmorum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Fusarium culmorum | |
| Auktor | (W.G. Sm.) Sacc. 1892 |
| Synonymer | |
| Fusisporium culmorum W.G. Sm. 1884[1] | |
Fusarium culmorum är en svampart[2] som först beskrevs av W.G. Sm., och fick sitt nu gällande namn av Pier Andrea Saccardo 1892. Fusarium culmorum ingår i fylat ascomycota[3], släktet Fusarium och familjen Nectriaceae.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Svampar av fusariumsläktet kan orsaka axfusarios som är en mycket vanlig växtsjukdom i bl.a. stråsäd.[6] Flera arter, bl.a. F. culmorum kan också orsaka stråbasröta, kallad stjälkröta i majs, och groddfusarios[6]. F. culmorum är en av de vanligaste fusariumarterna i kallare områden som norden, central- och Västeuropa och Kanada.[7] Förutom att orsaka skördeförluster producerar svampen ett flertal sekundära metaboliter som de hälsofarliga mykotoxinerna deoxynivalenol[7] (DON) och Zearalenon (ZEN)[6]. DON kan orsaka kräkningar, minskad aptit, viktnedgång och diarré. Den skadar också benmärg och lymfoid vävnad och kan vid intag leda till försämrat immunförsvar. ZEN är östrogenverkande och kan redan vid låga intag orsaka reproduktionsstörningar. Det finns även indikationer på att toxinet är cancerogent.[6] Vete, korn och råg avsedda för livsmedelsändamål har en maxgräns på 1250μg DON/kg och havre 1750 μg DON/kg. Riktvärdet för foderspannmål är 8000 μg/kg.[8]
- ^ W.G. Sm. (1884) , In: Diseases of field and garden crops, chiefly as are caused by fungi:209
- ^ P.A. Saccardo (1892) , In: Syll. fung. (Abellini) 10:726
- ^ ”Fusarium culmorum” (på engelska). Wikipedia. 2019-01-18. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Fusarium_culmorum&oldid=879049274. Läst 10 december 2019.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/fusarium+culmorum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
- ^ [a b c d] ”SLUs faktablad”. Sveriges Lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_103j.pdf. Läst 10 december 2019.
- ^ [a b] Wagacha, J. M.; Muthomi, J. W.. ”Fusarium culmorum: Infection process, mechanisms of mycotoxin production and their role in pathogenesis in wheat”. Crop Protection 26 (7): sid. 877–885. doi:. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261219406002808. Läst 25 september 2016.
- ^ ”Fusarium”. Jordbruksveket. Arkiverad från originalet den 28 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190228232205/http://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd14dd8/1401276375733/Fusarium_6-sid.pdf. Läst 20 december 2019.